Alla smärtans dag

Klockan är 02.35 och huvudet spränger. Innanför huden känns det som att jag håller på att stekas levande, och magen lever rövare. Frågan är bara varför? Jag hade känt av lite huvudvärk som kom trängandes innan vi somnade runt midnatt, men inget annat. Det var inget annat att göra än att gå upp och kräkas för att få lugn på magen. Sandra, som är söt som vanligt passar upp på mig trots att hon själv inte mår speciellt bra. Hon hämtade vatten och värktabletter, och efter någon timme så lyckades vi somna båda två.

När vi väl vaknade idag så kändes det faktiskt bättre. Inte bra, men bättre. Magen hade lugnat ned sig och jag var inte riktigt lika varm. Huvudet var fortfarande långt ifrån som det skulle, men det gick an. Med stor tveksamhet inför mitt fysiska skick började vi dagen med bake-up-baguetter och lite annat som frukost. Maten gjorde gott, det kändes bra att få i sig lite näring. Trots det började klockan ticka mot dags-att-åka-o-jobba-tid och det kändes verkligen inte bra. Jag drog dock den slutsatsen att jag inte var i ett bra arbetsskick, så jag valde att ringa och sjukanmäla mig. Jag tror det var ett korrekt beslut, med tanke på att jag jobbar i stort sett dygnet runt i helgen - 08.45-21.15 både lördag och söndag. Lika bra att vila upp sig nu och bli av med vad det nu än är som gäckar i min kropp, och komma fit for fight på lördag.

Nu har jag hamnat här vid datorn dock, trots att huvudet värker mycket, men jag kände att det kunde vara skönt att uppdatera sig lite om vad som hänt, om vi fått någon kommentar här, eller om någon skickat något intressant mail, men det var ganska torrt faktiskt. Men men! Nu tror jag att jag ska rulla lite dollars på Expekt, sedan tror jag att jag tippar i soffan igen - uppbäddad med dubbeltäcket o alla kudar och en alldeles underbar liten Sandra i :)

/ Johan - den ofriske

Kommentarer
Postat av: Lina

Krya på dig!

2008-02-14 @ 19:29:00
URL: http://linaodhe.blogg.se

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0