Idag hade jag en sån morgon.

Ni vet en sån, då väckarklockan mysteriskt nog aldrig ringde. Då ögonlocken likt honung kletat sig fast i varandra. Då all frukost du tycker om hånskrattar i sin uppätna frånvaro.

Ni vet en sån, då toalettrullens ark förvandlas till remsor hur varsamt du än drar. Då det klädesplagg du planerat använda av någon anledning befann sig under soffan i de djupaste av dammgrottor. Då de jeans du precis köpt visar sig se fruktansvärda ut på dig.

Ni vet en sån, då håret av någon anledning bara ville bli fulare och fulare ju mer du fixar till det. Då man kommer på sig själv med att ha glömt hälften av det man skulle ha med sig när man trodde sig vara redo att åka. Då bilen på något sätt verkar vilja göra allt för att du ska se ut som en övningskörare under sin första lektion.

Ni vet en sån, då hela världen verkar gapskratta åt hur löjligt patetisk du är där du förgäves stressar för att hinna i tid, när du egentligen, någonstans i bakhuvudet vet, att du ändå kommer att missa det där viktiga mötet. Då man önskar att man kunde spola tillbaks tiden och ta beslutet att inte gå upp över huvudtaget.

Idag hade jag en sån morgon.